Vad är skillnaden mellan tennisarmbåge och golfarmbåge?
Skillnaden mellan tennisarmbåge och golfarmbåge är främst var på armbågen smärtan sitter. Tennisarmbåge ger oftast ont på utsidan, medan golfarmbåge brukar kännas på insidan.
Båda är belastningsbesvär i senfästen nära armbågen och uppstår långt oftare utanför banan än på den. Tungt arbete, upprepade handledsrörelser, styrketräning och långvarigt arbete med verktyg är vanliga orsaker. Besvären utvecklas ofta gradvis. Därför kan det vara svårt att koppla smärtan till en enskild rörelse eller händelse. När du vet var det gör ont och vilka aktiviteter som utlöser smärtan blir det lättare att skilja tillstånden åt.
Smärtans placering ger en viktig ledtråd
Tennisarmbåge kallas även lateral epikondylalgi. Smärtan sitter kring benutskottet på armbågens utsida, där flera av handledens sträckmuskler fäster. Det kan göra ont när du lyfter något med rak arm, vrider en trög nyckel, använder en datormus eller greppar ett racket. Att hälla ur en kanna eller bära en matkasse kan också utlösa besvären. Typiska symtom vid tennisarmbåge är ömhet på utsidan av armbågen, nedsatt greppstyrka och smärta när handleden sträcks bakåt mot motstånd. Värken kan sprida sig en bit ned i underarmen, men sitter vanligtvis inte i själva handen.
Vid golfarmbåge, även kallad medial epikondylalgi, finns ömheten i stället på armbågens insida. Där fäster muskler som böjer handleden och hjälper till att rotera underarmen. Smärtan kan märkas när du böjer handleden, håller hårt om ett redskap, klättrar, kastar eller gör dragövningar på gymmet. Även snickeri, trädgårdsarbete och andra upprepade grepp kan belasta området.
Namnen beskriver alltså inte vem som får besvären, utan vilka senfästen som har irriterats av belastning. Det går också att ha ont på båda sidor av armbågen, även om det är mindre vanligt.
Orsaker och egenvård liknar varandra
Både tennisarmbåge och golfarmbåge uppstår ofta när belastningen har ökat snabbare än vävnaden hunnit vänja sig. Det kan handla om fler träningspass, tyngre vikter, ett nytt arbetsmoment eller många timmar med samma rörelse.Besvären behöver inte bero på en inflammation. Ofta handlar det snarare om förändringar i senans förmåga att tåla belastning.
Det första steget är vanligtvis att minska eller ändra de aktiviteter som tydligt ökar smärtan. Fullständig vila under en längre tid är sällan nödvändig. Kontrollerad rörelse och gradvis styrketräning för underarmen är ofta centrala delar av rehabiliteringen, där det handlar om att stegvis lära senan att tåla belastning igen.
Vid tennisarmbåge riktas övningarna främst mot muskler som sträcker handleden.
Vid golfarmbåge ligger fokus mer på muskler som böjer handleden och roterar underarmen.
Ett armbågsband ger ett riktat tryck strax nedanför armbågen och kan avlasta senfästet under arbete och aktivitet.
Ett armbågsskydd med kompression omsluter leden och ger stöd över ett större område.
Syftet med stödet är att bidra till minskad smärta och göra det lättare att fortsätta vara aktiv. Vilken typ som passar beror på var ömheten sitter och hur du belastar armen.
Hos Rehaboteket hittar du armbågsstöd från etablerade varumärken, och du kan få personlig rådgivning av vår legitimerade fysioterapeut inför ditt val. Stödet är ett komplement till den träning som är kärnan i rehabiliteringen.
Det går inte alltid att avgöra orsaken enbart utifrån var smärtan sitter. Nervpåverkan från nacken eller armbågen, ledbesvär och andra skador kan ge liknande symtom. Domningar i fingrar förekommer ibland vid irritation av en nerv kring armbågen och är inte ett typiskt tecken på enbart golfarmbåge. Sök vård om besvären började efter ett fall eller slag, om armbågen är tydligt svullen, röd eller varm eller om du har feber.
En bedömning är också motiverad vid uttalad svaghet, domningar, låsningar eller smärta som inte minskar trots ändrad belastning. En fysioterapeut eller läkare kan undersöka styrka, rörlighet, känsel och vilka rörelser som framkallar smärtan.
Under rehabiliteringen kan viss mild ömhet vara acceptabel, men kraftigt ökande värk visar att belastningen behöver minskas. Du kan justera vikten, antalet repetitioner och greppets kraft var för sig. Öka sedan belastningen stegvis när övningarna inte ger tydligt ökade besvär under det följande dygnet.
Granskad av legitimerade fysioterapeuter
Den här artikeln har granskats av våra legitimerade fysioterapeuter som en del av Rehabotekets kvalitetsprocess. Granskningen säkerställer att innehållet är tydligt, medicinskt korrekt och bygger på aktuell kunskap inom rehabilitering och ortopediska hjälpmedel. Läs mer om våra legitimerade fysioterapeuter.
